..........................................................................

Jag vet inte rikitgt hur jag ska få fram det, jag vet inte rikitgt hur jag ska säöga det, jag vet inter rikigt hur jag ska skriva det, jag vet inte alls.... Känns som jag bara gett upp allt.. Det finns inte riktigt något att kämpa för. Inte för att allt kretsade kring dig, eller alla andra runt om mig, jag har bara en konstig känsla, en känsla som jag inte riktigt vet hur den känns, men den känns. På något konstigt sätt. Ena sekunden är jag arg, andra sekunden vill jag bara gråta för allt är så fucked up, jag vill bara skratta för det är så löjligt, ge upp för det är så svårt, inte släppa det för det är för svårt, det känns som jag är delad, eller som ett äpple, som blivgt skalat, skalet finns inte mer, halvt uppätet och snart är det bara kärnhuset kvar, där inne finns det en stor persolighet, vilja, lust, ideér, ett varmt hjärta och en längtan. Det är svårt att visa allt detta när man inte längre vet var man har människor som har varit i sin närhet innan. När allt bara blir rent ut sagt fuckd up! När man ser hur alla förändras och kvar står man själv och hoppas att allt ska bli ungefär som det va innan, men man vet inte hur man vill att det ska ske, eller hur man ska göra för att det ska ske. Viljan är starkare och större än möjligheterna och man är rädd för att bli lämnad ensam..

Jag tror du känner att du gärna vill ställa allt till rätta, men du vet inte riktigt hur du ska göra, på något sätt känner du att det äör försent och det finns inte m,ycket attt göra, men du kan inte släppa saker och ting, din vilja är större än möjligheterna. Det är som att köra för fort, det är kul när man väl gör det, men sen när man ser vilka konsekvenser det kan få och hur mycket man kan förlora på det och hur konsekvenserna kan påverka andra personer är det inte lika kul längre.

You don't know what you've got until you missing it alot. Ibland gör man dumma saker, men efter att ha blivigt tillsagd och sett hur folk reagerat, gör dig själv en tjänst och sluta då, för det du haft kommer inte alltid tillbaka till dig som en jojo..

PUSS PÅ ER<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0