Levande begravd.

"Jag vet precis hur du känner" Det är nog ett av dem uttryck jag hatar mest av allt! För du vet fan inte hur jag känner. Hur kan du göra det? Har du genomgått exakt samma sak som jag? Har du samma känslor som mig? Reagerar du på samma sätt i olika sammanhang som jag? -nä, för det gör du inte, det finns ingen i hela världen som vet exakt hur jag känner. Jag kan berätta hur jag känner och du kan försöka förstå hu jag känner, men du kan aldrig, aldrig, aldrig någonsin känna exakt så som jag gör eller veta exakt hur jag känner. Varken min släkt, mina vänner, min familj, mina allra närmsta vänner som jag berättar exakt allt för kan veta exakt hur jag känner, och inte ens min mamma. Jag har gjort mycket som har varit dumt. Jag har gjort mycket som har varit bra och jag har gjort saker som har varit mindre bra. Trots allt detta så har du inte brytt dig, för du gillade mig så som jag var, du gillade mig och inte den jag försökte vara, för när jag va med dig behövde jag inte försöka vara någon annan än jag. Ändå gjorde jag felet att begrava dig, jag begravde dig levande, inte bara för mig själv, men för mina vänner och min familj. Nu i efterhand finns det inget jag ångrar så innerligt som detta. "Man lär sig av sina misstag" varför gör du då samma misstag gång på gång? Jag kan inte spola tillbaka tiden eller låtsas som om inget av det som hänt, inte hänt. Dock finns det en sak jag kan göra, jag kan försöka göra det bättre. Jag är inte Stålmannen och jag har inte superkrafter, men jag har en vilja som är stark och en envishet som kan kallas duga. PUSS PÅ ER <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0