Jag tror du vet, eller är det bara jag som hoppas?

Kärlek kärlek kärlek..

Samtidigt som kärlek kan vara det finaste, vackraste och det mest underbara i världen, så kan det även vara ett rent helvete, det kan få en att göra saker som man aldrig annars ens skulle våga tänka på, det kan vara det hemskaste man någonsin kan vara med om.

Men om man då inser att man inte längre är kär i den man varit kär i så himla länge, man känner inte länge dem små fjärilarna i magen varje gång telefonen plingar till, man är inte längre nervös för hur personen man är kär i ska tolka smset du nyss skickade iväg, man känner inte längre att man vill annat än att träffa den personen, man bryr sig inte riktigt lika mycket om vad man har på sig eller hur man ser ut om man kanske skulle råka stöta på denna personen, man börjar tänka på annat och rätt som vadde är tankarna inte längre 99% ängnade åt denna personen utan det är bara 10% och tillslut är det bara 5%...
 Vad gör man då?..
Kämpar man för att få det som innan och kanske till och med lite mer än innan?
Eller släpper man bara det?
Accepterar man att man bara kommit över personen?

Kan man bara sluta älska någon?

PUSS PÅ ER<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0