Ännu en sömnlös natt?
Då va det snart helg. Till helgen händer det mycket, nästan förmycket. Imorron ska jag på överraskningsfest vilket kommer bli skitskoj! På lördag ska vi träffas någrastycken här hemma och tjäka lite pizza och kladdkakstårta för en fin liten Emelie har nämligen fyllt år:) Sedan ska vi dra vidare till Strandbaden i Falsterbo.
:)
Planerna som inte har med skolan är många, men på något sätt MÅSTE jag få in skolan. Just nu har vi nämligen sjukligt mycket att göra i skolan, vilket inte alls är roligt, det snarare förstör, det är därför man inte tycker om att gå i skolan. Det är roligt den första tiden när man kan hänga med sina kompisar, ha roligt och snacka skit. Sedan kommer det lite läxor, det blir inte lika kul som innan, men det är fortfarande skoj. Nästa steg är bara helt förfärligt, när man känner att itden bara inte räckertill, för man har så mycket att göra i skolan. Man känner sig nere och orkar inte göra läxorna för man har inte orken till att göra de. När det då händer saker med vänner som sätter ytterligare hinder i läxläsningen än "bara" det tunga lasset med läxorna, har man bara lust att ge upp. När allt ser som mörkast ut, DÅ kommer några få solstrålar in i bilden och man lyckas ta tag i nägon läxa tack vare de allra finaste vännerna man kan få. Ni vet de där riktigt äkta vännerna som man kan berätta ALLT för som inte dömmer en utan stöttar en, vilket beslut man än väljer och hur man än ser ut eller beter sig. Jag vill bara säga TACK, tack för att ni finns mina fina vänner <3
:)
Planerna som inte har med skolan är många, men på något sätt MÅSTE jag få in skolan. Just nu har vi nämligen sjukligt mycket att göra i skolan, vilket inte alls är roligt, det snarare förstör, det är därför man inte tycker om att gå i skolan. Det är roligt den första tiden när man kan hänga med sina kompisar, ha roligt och snacka skit. Sedan kommer det lite läxor, det blir inte lika kul som innan, men det är fortfarande skoj. Nästa steg är bara helt förfärligt, när man känner att itden bara inte räckertill, för man har så mycket att göra i skolan. Man känner sig nere och orkar inte göra läxorna för man har inte orken till att göra de. När det då händer saker med vänner som sätter ytterligare hinder i läxläsningen än "bara" det tunga lasset med läxorna, har man bara lust att ge upp. När allt ser som mörkast ut, DÅ kommer några få solstrålar in i bilden och man lyckas ta tag i nägon läxa tack vare de allra finaste vännerna man kan få. Ni vet de där riktigt äkta vännerna som man kan berätta ALLT för som inte dömmer en utan stöttar en, vilket beslut man än väljer och hur man än ser ut eller beter sig. Jag vill bara säga TACK, tack för att ni finns mina fina vänner <3
Kommentarer
Postat av: cassandra
& tack för att du finns <3
Trackback