Fredagsmornar ska man vakna med ett fett leende på läpparna. Det gjode jag också, men det leendet suddades ganska snabbt bort under dagen. Hela veckan har varit en märklig och en känslosam berg och dalbana. Det är inte mycket som gått som det skulle och det känns konstigt för jag har heller inte kunnat avläsa folks känslor eller varför de beteer sig som de gör. Många löften och planer har rent ut sagt skitit sig under veckan, men jag har ändå inte blivit så besviken att det skitit sig som jag brukar.. Jag har lixom helatiden haft en känsla av precis hur det ska sluta.

Anyway. Denna dagen hoppas jag får ett lyckligt slut, eller iallafall ett gemensamt slut. Jag vill inte hamna hemma själv i soffa, kolla på Idol och känna "hur fan kunde det bli såhär när jag hade alla de planerna!".
Vi får väl se

PUSS PÅ ER<3