Höllviken är en liten håla i sydvästra skåne, där den som inte har något annat att snacka om än sex och hitta på rykten om andra trivs som fisken i vattet. Visst finns det stunder då det inte finns någon mer underbar plats i hela världen än just i Höllviken, men de stunderna är inte många nu förtiden. Säger en person något till en annan sprids det som virus och några minuter senare vet alla vad som sagts, och oftast gör man om det till en version som folket vill höra, och undviker sanningen. Är det sanningen som svider? Jag vet att det svider 10000000gånger mer att höra något som inte är sannt och sedan få reda på sanningen.

Vänner är det man har när det inte finns någon annan att luta sig mot. Det är i de stunder man känner sig som mest nere som man verkligen inser vilka vämnner som betyder något för en och som verkligen är vän med en för den personen gillar en och inte för att "samla" så många vänner som möjligt.

Att jag tagit steget ut, och slutat bry mig om vem som ligger med vem och hur längesedan det var de olika personerna i Höllviken hade sex, vem som gjorde vad, vem som är sur på vem och hur det gick till intresserar inte mig. Det är främst då jag insett vem som är mina rikitga vänner. Det är jag stolt över, tror fler här nere borde göra det.

Skitsnack och lögner är det värsta jag vet.

Ska avsluta detta inlägget med att jag lääängtar som in i tillimorgon och rsten av denna veckan!

PUSS PÅ ER<3