"Mognaden kommer inte med åldern"
Det sa en vän till mig, efter att vi pratat om hur folk har förändrats och hur folk som vi umgåtts med, beter sig nu. Ibland är det lite pinsamt att se hur folk kan bråka om och störa sig på dem konstigaste sakerna. Jag har alltid kännt mig liten eller vad man ska säga. När jag var liten tyckte jag att de som var 18år, de va stora, det var då man flyttade hemifrån, hade körkort, va ute sent på kvällarna och fick dricka "vuxendricka". Nu är jag snart 19, och det är inte förrän nu jag känner att jag kanske är äldre än vad jag tror, jag har nämligen sett mig själv som den där lilla tjejen som kunde gå ut på gatan och hoppahage tillsammans med mina grannar, jag har inte sett mig som den där tjejen som har körkort, är ute varje helg, får lov att beställa "vuxendricka" ute på klubbar och kommmer hem tidigt på mornarna istället för vid 10på kvällarna. Igår när jag ställde mig framför speglen i hallen innan jag skulle ut, insåg jag att den där stora tjejen, det är ju faktiskt jag! Jag gör allt det där som "den stora tjejen" gör och nu ska jag ta studenten till sommar.
   Innan har jag tyckt att jag har varit förliten, och det har kännts helt fel att jag ska ta studenten, men nä, så är det! När jag sedan som igår kunde resonera på ett sådant sätt gällande ett beslut och kunna säga från på riktigt, och inte gå runt problemet, kände jag mig riktigt vuxen. Jag har aldrig sagt nej till någon person för jag har varit rädd, jag vet inte riktigt för vad, men jag har aldrig kunnat göra det... Tills igår, och vet ni? Det kändes så jäkla bra!

Va nyss ute med Ruff. Sikket väder! Inte för det är speciellt varmt, det är faktiskt ganska kallt, men solnedgången va riktigt härligt! Så jag tog bilen ner till andra sidan stranden och gick en liten runda med Ruffemannen.


PUSS PÅ ER<3