Vissa ger aldrig upp.

Vissa lever för att fånga drömmen.



PUSS PÅ ER<3

PUSS PÅ ER<3

Jag förstår inte riktigt detta.. Folk skriver heltiden döm mig inte, döm mig inte för hur jag ser ut, var jag kommer från, vem jag umgås med förrän du har gått i mina skor.

Jag har inte kunnat säga det innan, för jag har alltid vänt på det så det blivit mitt eget fel.
Men helt seriöst, jag orkar inte mer nu.
Varför kan du inte bara ge mig en förklaring, en förklaring till varför du gör såhär mot mig?

PUSS PÅ ER<3

Tänk vad musik kan göra!
 Det kan hjälpa en komma ihåg.
Få en att glömma.
Uppmuntra en när man är ledsen.
Få en att vilja gråta.
Få en att tänka på en speciell person.
Få en att börja skratta.
Få en att vilja tillbaka till en plats man varit på.
Få en att bli glad.
Få en att vilja dansa.
Få en att vilja gå under jorden.
Få en att bli taggad.
Få en att vilja skrika.
Få en att vilja springa en mil.
Få en att vilja ligga kvar i sängen en hel evighet.
Få en att vilja hitta på saker man aldrig annars skulle gjort.

Utan musik hade världen varit ett trikigt ställe.
Utan musik hade det där "Feel good moment" inte varit så feel good.
Det hade varit som att skriva feel good -feel good- istället för -feel good-.
Det är liksom mer känsla i -feel good- än vad det är i -feel good-.
Samma sak med musik.

Musik är som en drog jag inte kan vara utan.
En tyst stund kan vara skönt, men är det tyst förlänge får jag abstinens.

Olika låtar får mig att tänka på olika personer och olika stunder i livet.

=

.

=

Galna bilturer med Linis! Glömmer aldrig när vi skulle hem från Slagt och jag skulle tvunget dra han i BMWn brevid oss vid rödljuset, vilket slutade i ett race precis utanför polishuset... Haha dagar man minns!
.

=
Cassandras och min galna resa till Turkiet, båtturer med helt random människor, träskande och en jäkla massa skratt!
.

=
Min och mammas shopping resa till London. Riktigt rolig va den! Massa skratt och en massa shopping
.

=
När Josefine och Louise fyllde 17. Sjukt rolig fest och den första riktiga festen vi hade på gymnasiet. Haha glömmer aldrig Alexandras mormor-strumpor!!! Kan fortfarande skratta åt det!
.

=
Hallååååå! Haha, sommaren 2010!!!
Keri va lite krasslig ett tag..
.

=
STUDEEEENTEN!!
.

=
London med bästa Karro!!
.

Har många låtar som kan kopplas till olika stunder, men skulle jag lägga upp alla så hade det tagit mig år och dar!

PUSS PÅ ER<3

Igår kunde jag inte somna för jag låg och tänkte på hur mycket jag saknar mormor och morfar. Egentligen var inte min morfar kanske den bästa morfarn, men i mina ögon var han den absolut bästa morfarn man kunde ha. Han var aldrig med på mina simlektioner, han följde aldrig med oss till affären, han var aldrig på skolavslutningar eller skoluppträdanden, det var mormor och hon var världens bästa mormor! Morfar, han var den som kom med godis till en när man var sjuk, han var den som lät en leka "säck" (en lek vi brukade leka när vi var där hemma, dem hade en säck som såg ut som ett påslakan som mormor sytt av mitt gamla sängöverkast. Det var randigt i alla världens härligaste färger, med små körsbär på. Så hoppade man i säcken och morfar bar upp säcken på ryggen, så som jultomten bär sin julklappssäck och så sprang han runt i huset. Mormor gillade inte när man sprang runt i huset, men det var den roligaste leken som fanns!) och han var den bästa morfarn i hela världen!

När man jobbar på Konsum här nere ser man barnfamiljer hela dagen. Mammor, pappor, barn, mormödrar, morfadrar, farfadrar, farmödrar. När jag ser mormödrar med sina barnbarn får jag alltid flashbacks från hur det var förr och hur mycket jag verkligen saknar henne!
Jag kan sakna mormor och morfar hur mycket som helst och jag kan gråta hur mycket som helst, men dem kommer aldrig komma tillbaka. Så är det bara. Antar att jag inte riktigt vill inse det, även om det har gått snart 10år sedan båda gick bort.

Idag var det en mamma som var inne och handlade med sin flicka. När dem hade plockat hop allt dem skulle ha, la dem upp allt på bandet. Mamman betalade och undertiden hoppade flickan upp på den där lilla hyllan som finns i slutet av bandet, öppnade påsen och började plocka ner varorna i påsen. Hon var nog inte mer än tre-fyra år och hon var helt koncentrerad på det hon gjorde. Det enda hon tänkte på var verkligen att få ner varorna i påsen. Då kommer pappan in genom dörren och ställer sig bakom henne, håller för hennes ögon och säger "gissa vem det är" flickan blir överlycklig, vänder sig om och kastar sig i hans armar och får fram ett glädjeskrik "Heeeej pappa!".
Tänk när det va så, när man blev överlycklig över att få träffa sin pappa efter bara en dag ifrån honom. Sist man såg honom var på morgonen och när man, 10 timmare senare, ser honom igen blir så lycklig, det är helt underbart!
Ibland önskar jag att det var så. Att det kunde vara så för alltid. Speciellt när man ser sånda stunder som idag. Det är då man bara vill spola tillbaka tiden.

Visst det finns stunder jag saknar som när jag var liten, men det finns stunder jag aldrig skulle vilja vara utan. Samtidigt som det blir roligare att åka utomlands med familjen, för man kan hitta på mycket mer saker tillsammans, blir det också svårare att hitta på saker tillsammans när man är hemma. Min bror har sina kompisar, jag har mina kompisar, det blir svårare att hitta dagar att hitta på saker på.

Tiden går, jag slutade dagis, jag gick ut grundskolan, jag slutade nian (vilket var det härligaste jag gjort!), jag började gymnasiet (utan att känna en enda själ på den nya skolan), jag skaffade massor med nya vänner, jag blev tillsammans med min allra första riktiga pojkvän (Som inte varade så länge), jag åkte på min allra första resa utan föräldrar (London), jag åkte på min andra semester utan föräldrar (Turkiet som var helt jäkla underbart), jag träffade en underbar kille (som jag fortfarande umgås med), jag tog körkortet (den största befrielsen jag fått!), jag åkte på ännu en semester utan föräldrar (London..Igen!), jag tog studenten (Jisses, den absolut bästa dagen i mitt liv.. So far!), jag fick jobb på H&M (Det roligaste jobbet jag haft!), jag jobbade på olika event, jag åkte på en resa (utan föräldar, igen!)

Och här är jag idag, tre jobb, en dröm om att åka på långresa till Nya Zeeland, fyra underbara resor framför mig -London, -Tågluffa i Europa, - Turkiet, - USA, vänner som är vid min sida, en underbar familj och ett liv som bara väntar på att få levas.



Tiden väntar inte på någon.

-Jag kommer bli vuxen varesig jag vill eller ej.

Och just nu känns det som att det är just precis vad jag vill! Jag vill inte glömma något, jag vill bara gå vidare, gå vidare i livet och minnas allt jag varit med om, allt från första dagen på simskolan, till dagarna hos mormor och morfar, till semestrarna med familjen, till alla andra underbara stunder i mitt liv, studenten, balen, pappas 50års dag.
-ALLT!

PUSS PÅ ER<3

Jag har tänkt på det hur vi alla förändras, hur man glider från vänner man varit riktigt nära, som det knappt kunde gå en dag utan att man sågs, eller en timme utan att man smsade varandra eller en sekund utan att man var tvungen att berätta exakt allt man gjort sagt upplevt och varit med om.

Oh oh!

Melodifestivalen... Att vissa ens ställer upp och sjunger. Sorgligt! Ska man vara med ska man iallafall kunna sjunga och inte sjunga falskt!

Åh, denna helgen va precis vad jag behövde.
En runda i stan, dicka vin med fina vänner, festa med underbara vänner jag inte sett på sjukt länge, jobba med härliga jobbarkompisar och chillat.

Jobb imorgon igen.

helen fick mig att gå vidare på något sätt, gå vidare och lämna det gamla bakom mig. Tänka vad bara en helg kan göra! Helt otroligt haha.

Imorgon är det alla hjärtans dag. Underbar dag. Jag tycker inte man ska deppa om man inte har någon pojkvän/flickvän. Alla hjärtansdag (för mig) går inte ut på att ha någon flickvän eller pojkvän, alla hjärtans dag går ut på att vara med dem man älskar och göra något fint med eller för dem man älskar.
Själv ska jag ju då jobba hela morgondagen men ser fram emot att vara med min familj på kvällen och bara mysa.

Nu ska jag återgå till mitt filmtittande.
Nu blir det Janne långben the move!

Bild från i lördags innan jag for in till stan för fest!

PUSS PÅ ER<3

Blööööööö vad arg jag är nu!

Jag är så jäkla arg på vissa människor, människor som inte inser att andra människor har känslor..
Det stör mig så otroligt mycket och jag blir så otroligt arg på sånna människor. Nä jag vet, egentligen kan jag inte göra något åt det, mer än att klaga lite här på bloggen, så det kanske går ut till någon och hoppas att kanske just den personen jag jag vill ska läsa detta, faktiskt läser det. Som vanligt, det kommer väl aldrig hända, eftersom den personen inte verkar vilja ha något med mig att göra och för att inte vara så, men jag vill inte ha något med den personen heller att göra.

Så nu har jag dampat klart (för idag...Hoppas jag!)

Annars är det en otroligt fin dag med snötäckt mark och små små flingor som singlar ner mot marken.

Nu ska vi (jag iallafall) tänka positivt och tänka på alla dem fina och bra stunderna som varit detta och förra året och vad som komma skall. IIIIIiih kan knappt bärga mig till sommaren!!



Ååååh vad jag älskar er mina finfiningar!

PUSS PÅ ER<3